Pågen sidder ve sin marengröd
Pågen sidder ve sin marengröd

Smakprov...

Pågen sidder ve sin marengröd

Texter av Daniel Rydsjö, Nils Ludvig Ohlsson, Birgit Lindtsröm, Elly Hallgren, Lars Åberg, Kent Andersson.

Recension 7/11-20 YA Torun Börtz

Poetisk pytt på bygdemål

Det är en teatral och poetisk pytt i panna, serverad på bygdemål och med en generös portion berättarglädje, som publiken serveras på Scala.

Allt började med just morgongröten, med Birgit Lindströms humoristiska dikt. Marengröden inleder inte bara fredagens föreställning på Scala, det var även den som fick upp Bror Tommy Borgströms ögon för den skånska poesin. Efter att ha rotat runt på loppisar och antikvariat har Ystadskådespelaren hittat ett antal favoriter som han iscensatt och som också utgör drygt halva föreställningen. Med humor och värme levandegör han trilskande bönder, kärlekskranka karlar och lökskalande fruntimmer. Det ligger något av ett nostalgiskt skimmer över den tid som Bror Tommy Borgström ger kropp på scenen. En tid då världen, åtminstone så här på avstånd, tedde sig både mindre och mindre komplicerad. Undertecknad kan dock inte undgå att känna en viss tillfredsställelse över att vi inte längre lever i en tid då kvinnan förväntas stå vid spisen och koka kaffe till herrarnas kaffegök.

De valda dikterna, skrivna på rim, beskriver vardagliga situationer och är enkla till sin uppbyggnad. Bror Tommy Borgström har dock sett deras potential och lyfter fram berättelsen i dem och ger lika tonsäkert som entusiastiskt liv åt gestalter från en svunnen, skånsk landsbygd.

Med minimal rekvisita, bestående av en pall och ett bord, byter han på några sekunder skepnad bara genom att ändra kroppshållning och tonläge. Med humor och värme levandegör han trilskande bönder, kärlekskranka karlar och lökskalande fruntimmer.

De flesta dikterna har en humoristisk twist, men här finns också en del mer allvarliga inslag. Som Birgitta Lindströms vemodiga dikt ”Ena”, om änkemannen som aldrig får några besök, lågmält och finstämt tolkad av Bror Tommy Borgström. Och när han gestaltar det gamla strävsamma kärleksparet i Daniel Rydsjös dikt som heter just ”Kärlek” kan publiken inte låta bli att släppa ifrån sig ett unisont ”Aaa…”.

En pytt i panna eller omelett kallar Bror Tommy Borgström själv sin föreställning och dikterna på bygdemål får i föreställningens andra halva sällskap av andra texter, texter som man kan förmoda följt med honom under en stor del av hans långa karriär.

Den högtravande teaterdivan i draperad, röd halsduk drar ner välförtjänta skratt och Kent Anderssons dikt ”Vingen”, om att våga ha tron och modet att flyga mot sina drömmar med bara en vinge, blir något av ett slutackord – även om den inte är kvällens allra sista inslag. Så tackar Bror Tommy Borgström alla i publiken för modet de visat genom att komma till Scala i denna coronans tidevarv. Pandemin har gjort oss alla lite vingklippta till mans och till kvinns, men kanske att vi ändå kan våga börja drömma om ett liv efter pandemin. Lide grann, i alle fall.

Pågen sidder ve sin marengröd
Pågen sidder ve sin marengröd

Smakprov...